Bygg upp en nära relation. En bra relation är inget man skaffar sig bara sådär en eftermiddag i soffan. Det handlar mer om att bygga upp ett förtroende och ta sig an relationen på ungdomarnas villkor. Många tycker det känns som att tonåringar stänger ute föräldern ur sitt liv. Egentligen är det inte så. Föräldrar är precis lika nödvändiga som tidigare.

Var personlig. Ett förtroende vinner du bäst genom att visa att du bryr dig, och är intresserad av ditt barns tankar och upplevelser. Du kan berätta om egna erfarenheter, utan att gå in på detaljer. Det viktiga är att du visar att du är beredd att förstå.

Berätta varför du är orolig.  Att bara förbjuda saker och säga åt barn vad de inte får göra är ingen effektiv metod. För att man ska lyssna är det viktigt att förstå varför. Förklara varför du är orolig, hur det känns att vara förälder och vad du är rädd för. Samtidigt är det såklart viktigt och tryggt att barnet vet att det finns gränser och var de går.

 

Undvik att förhöra. Försök att inte bygga upp stora orosmoln och farhågor kring ditt barns inställning till alkohol. Prata om saken lite då och då och visa att du förstår hur det kan vara när kompisar trycker på kring att prova. Det hjälper ditt barn att självmant kunna berätta. Utgå inte heller från att alla ungdomar eller ditt barn dricker. Men när du känner dig orolig, vädra din oro tillsammans med ditt barn i stället för att ställa till med något som liknar ett förhör. Det skapar bara avstånd. Och våga tro att ditt barn lyssnar på din oro.

Uppmuntra till att våga berätta. Det är viktigt att din tonåring förstår att du tycker om henne eller honom oavsett vad som händer. Barn måste känna att det går att vara ärlig utan att ens föräldrar blir förbannade eller helt hysteriska. Det kanske låter alldeles självklart, men kan faktiskt vara något av det svåraste med att vara förälder till en tonåring. På ett sätt är man orolig för vad som pågår och vill allra helst inte höra om fyllefester. Å andra sidan vill man förmodligen veta vad som händer i ens barns liv. Men det gäller att man är beredd på att hantera sanningen och att barnet känner att han eller hon gjorde rätt som berättade.

Om du får höra det du inte vill höra. När ditt barn berättar kan det hända att du får veta saker som du allra helst inte hade velat få reda på. Sätt dig då ner tillsammans med ditt barn och berätta hur orolig du blir. Försök vara lugn och bestämd så att barnet vet vad som gäller. Ibland går det inte, och då får du väl skrika eller gråta en stund. Även om du inte alltid lyckas behålla ditt lugn, så förstår barnet att du bryr dig.

Diskutera allt möjligt. Grunden i en nära relation är ofta att man har för vana att prata om saker och ting. Det kan vara hur dagen varit i skolan, vad ditt barn tycker om en viss sak eller hur kompisarna mår. Egentligen vad som helst som visar att du är intresserad. Om man brukar diskutera olika saker blir det också naturligare att prata om alkohol och droger utan att det behöver bli en så himla stor sak.